Borta bra men närsorterat bäst

Utrullningen startar i månadsskiftet oktober/november 2026.

Du får information i god tid innan det är dags hos dig.

Nej, oftast inte.

Matavfall sorteras redan idag och det som läggs i kärlen behöver bara vara tömt och vid behov snabbt sköljt.

Förpackningar ska sorteras hemma när Närsorterat införs. Därför kommer återvinningsstationerna inte finnas kvar som alternativ för förpackningar. Däremot blir ett fåtal av dem kvar som lättillgängliga insamlingsplatser för större förpackningar och emballage.

Fastighetsnära insamling är ett lagkrav från 1 januari 2027 – men kan lösas på olika sätt.

I vissa kommuner används flera separata kärl – ibland upp till sju stycken.

I Mora, Orsa och Älvdalen har vi valt två användarvänliga fyrfackskärl som gör det enklare i vardagen.

Vi går från att köra förpackningar till återvinningsstationen 👉 till att sortera dem hemma. Enklare för dig – bra för miljön.

Syftet är att mer avfall ska kunna återvinnas istället för att brännas som restavfall. Över hälften av det som idag slängs i restavfall är förpackningar och matavfall.

När det blir enklare att sortera rätt, återvinns mer.

Från 1 januari 2027 gäller ett nytt lagkrav i Sverige – en ny förpackningsförordning.
Den innebär att alla kommuner måste erbjuda fastighetsnära insamling.

Det betyder att vi alla, oavsett vad vi tycker om det, inte bara ska – utan måste – sortera våra förpackningar i anslutning till där vi bor.

I praktiken innebär det att de förpackningar vi tidigare har kört till återvinningsstationen nu ska sorteras hemma.

Det finns olika sätt att lösa det här på – men lagkravet är detsamma oavsett var i Sverige vi bor.

Insamling (och återvinning) av förpackningar finansieras av de företag som producerar förpackningar. Det kallas för producentansvar och gäller sen många år tillbaka.

Avgifterna för den nuvarande insamlingen i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner skiljer sig mycket från hushåll till hushåll beroende på vilka val man gjort gällande t ex intervall, kärlstorlek och hämtning av matavfall. Det nya systemet med fyrfackskärl är mer standardiserat och valfriheten i taxan gällande abonnemang och tjänster är mindre. Kostnadsmässigt kommer det sannolikt innebära att många får en oförändrad eller sänkt avgift, men att en mindre andel troligen får en höjd avgift. De som får en höjd avgift är i huvudsak de hushåll som idag endast har hämtning av restavfall, och i synnerhet de som har ett glest hämtintervall (var åttonde vecka).

Avgifterna bestäms i respektive kommuns kommunfullmäktige och den nya avfallstaxan är inte antagen ännu.

Läs mer om taxor och avgifter här. 

Två fyrfackskärl blir ca 1,6 m i bredd vilket kan jämföras med 1,2 m idag för mat- och restavfallskärlen, så det blir lite bredare än idag.

Men vi behöver också jämföra med alternativen för den nya insamlingen. Vi har tittat på många olika lösningar innan fyrfackskärlen beslutades. Att till exempel ha fyra tvåfackskärl hade t ex behövt 2,6 m. Och tänk att ha sju ’enfackskärl’! Av alla möjliga lösningar som finns idag (och uppfyller lagkravet om att sju avfallsslag ska samlas in fastighetsnära) så är fyrfackskärlen den minst utrymmeskrävande lösningen.

Nej. Fyrfacksfordonen har separata fack som håller materialen åtskilda hela vägen.

Hela kärlet med alla fyra fack töms vid ett och samma lyft, och varje fack har separata, fysiskt åtskilda motsvarande fack i fyrfacksfordonet. När det sen töms så tömmer man ett fack i taget och på så vis hålls allt åtskilt hela vägen

Bättre återvinning och enklare vardag.

Ja, det är ett långsiktigt system.

Systemet gäller alla enligt ett nytt lagkrav.

Erfarenheter fån andra kommuner visar att sorteringen ökar och att fyrfackskärlen är användarvänliga.

Ja, flera andra kommuner använder redan fyrfackskärl – och sorteringen har ökat sedan de infördes.

För att lagkravet träder i kraft 1 januari 2027.

Ja, enligt lag.

Lite mer sortering – men mindre transport.

För att det är ett lagkrav. – och för att återvinningen ska öka.

Det blir restavfall och går oftast till förbränning – och återvinns alltså inte.

Det skickas vidare till återvinning och blir nya produkter.

Ja – det blir enklare att sortera och då återvinns mer.

Saker som inte haft en produkt i sig, till exempel leksaker eller kastruller.

Det som varit runt något – till exempel plastförpackningar, kartonger, glasburkar.

Då uppfylls inte lagkraven och mindre material kan återvinnas.

Att mer avfall ska återvinnas istället för att brännas. Att fler förpackningar ska återvinnas och få nytt liv istället för att hamna i restavfallet och gå till förbränning.

För att varje kommun väljer hur de vill lösa det praktiskt. I Mora, Orsa och Älvdalen har respektive kommunfullmäktige beslutat om fyrfackskärl.

Ja, samma lag gäller i hela Sverige från 1 januari 2027.

Att alla hushåll ska kunna sortera sina förpackningar nära bostaden.

Läs mer här. 

Nej.

👉 Det är vår lösning på ett lagkrav om fastighetsnära insamling.

Vissa kommuner har till exempel upp till sju olika kärl. Vi har valt två fyrfackskärl som är användarvänliga.

Lagkravet innebär att förpackningar ska samlas in nära bostaden.

👉 Därför går man bort från det systemet.

Nej.

Avfallet hanteras på samma sätt som idag – men sorteras bättre.

Nej – tvärt om!

I början kan det kännas nytt.

👉 Men det blir enklare att sortera enklare när vi slipper åka iväg med förpackningar till återvinningsstationerna och istället kan sortera dem hemma.

Större emballage kan fortsatt lämnas på återvinningscentralen samt lättillgängliga insamlingsplatser.

Återvinningscentralerna finns kvar som idag.

Nej.

Det räcker att tömma dem och vid behov skölja snabbt.

I standardabonnemanget töms kärl 1 en gång i månaden och kärl 2 två gånger i månaden.

Kärl 1 innehåller 

• Restavfall: 130 liter
• Plastförpackningar: 200 liter
• Metall: 20 liter
• Tidningar: 20 liter

Kärl 2 innehåller 

Två fyrfackskärl.

Tillsammans rymmer de åtta olika avfallsslag.

De vanligaste förpackningarna:

• plast
• papper,
• metall,
• ofärgat glas
• färgat glas
• tidningar

Samt det vi har sedan tidigare: matavfall och restavfall.

Utrullningen startar i månadsskiftet oktober/november 2026.

Du får information i god tid innan det är dags hos dig.

Nej, oftast inte.

Matavfall sorteras redan idag och det som läggs i kärlen behöver bara vara tömt och vid behov snabbt sköljt.

Förpackningar ska sorteras hemma när Närsorterat införs. Därför kommer återvinningsstationerna inte finnas kvar som alternativ för förpackningar. Däremot blir ett fåtal av dem kvar som lättillgängliga insamlingsplatser för större förpackningar och emballage.

Fastighetsnära insamling är ett lagkrav från 1 januari 2027 – men kan lösas på olika sätt.

I vissa kommuner används flera separata kärl – ibland upp till sju stycken.

I Mora, Orsa och Älvdalen har vi valt två användarvänliga fyrfackskärl som gör det enklare i vardagen.

Från 1 januari 2027 gäller ett nytt lagkrav i Sverige – en ny förpackningsförordning.
Den innebär att alla kommuner måste erbjuda fastighetsnära insamling.

Det betyder att vi alla, oavsett vad vi tycker om det, inte bara ska – utan måste – sortera våra förpackningar i anslutning till där vi bor.

I praktiken innebär det att de förpackningar vi tidigare har kört till återvinningsstationen nu ska sorteras hemma.

Det finns olika sätt att lösa det här på – men lagkravet är detsamma oavsett var i Sverige vi bor.

Insamling (och återvinning) av förpackningar finansieras av de företag som producerar förpackningar. Det kallas för producentansvar och gäller sen många år tillbaka.

Avgifterna för den nuvarande insamlingen i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner skiljer sig mycket från hushåll till hushåll beroende på vilka val man gjort gällande t ex intervall, kärlstorlek och hämtning av matavfall. Det nya systemet med fyrfackskärl är mer standardiserat och valfriheten i taxan gällande abonnemang och tjänster är mindre. Kostnadsmässigt kommer det sannolikt innebära att många får en oförändrad eller sänkt avgift, men att en mindre andel troligen får en höjd avgift. De som får en höjd avgift är i huvudsak de hushåll som idag endast har hämtning av restavfall, och i synnerhet de som har ett glest hämtintervall (var åttonde vecka).

Avgifterna bestäms i respektive kommuns kommunfullmäktige och den nya avfallstaxan är inte antagen ännu.

Läs mer om taxor och avgifter här. 

Ja, alla hushåll har en (lagstadgad) skyldighet att sortera sitt avfall. Det innebär i det här sammanhanget att sortera ut matavfall, förpackningar och returpapper från restavfallet.

Insamlingspersonalen kommer lyfta på locket varje gång kärlen töms och gör då en snabb kontroll för att se att det är rätt sorterat. Det är viktigt då hela lasset annars kan förstöras. Första gången gör vi en notis och informerar dig om vad som blivit fel. Om det sker igen eller om det är grovt fel debiterar vi en felsorteringsavgift.

Nej. Det grundar sig i ett beslut från regeringen som syftar till att öka materialåtervinningen i samhället och gäller därmed för alla hushåll i hela Sverige.

Nej, återvinningsstationerna kommer försvinna i takt med att Närsorterat införs för alla hushåll. Syftet med Närsorterat är att de nu ska samlas in där du bor.

Ett fåtal av återvinningsstationerna kommer dock att omvandlas och istället samla in skrymmande förpackningar och emballage som inte ryms i dina vanliga kärl.

Det kommer dock även fortsatt att vara möjligt att lämna förpackningar på återvinningscentralen.

Insamling kommer att ske av förpackningar gjorda av kartong/papper, plast, färgat och ofärgat glas samt metall. Övriga förpackningsslag av till exempel textil, kork och porslin kommer fortsättningsvis att samlas in vid våra återvinningscentraler.

För att det inte fungerar tillräckligt bra! Endast 45 %  av allt som slängs i restavfallstunnan i Mora, Orsa & Älvdalens kommuner är rätt sorterat  (vi har sammanställt alla kategorier av hushåll, analys gjord 2023).

Det innebär att 55 % är felsorterat, och det är i huvudsak matavfall och förpackningar som hamnar fel. Syftet med den nya lagen och Närsorterat är att förenkla för hushållen och därmed öka återvinningsgraden.

Närsorterat är också ett lagkrav från 1 januari 2027. Hur kommunerna löser det lokalt ser olika ut men lagkravet är detsamma i hela Sverige.

Ja, flera andra kommuner använder redan fyrfackskärl – och sorteringen har ökat sedan de infördes.

Ja, om de har egna kärl.

Kärlen tillhör fastigheten.

Ja, i grunden.

Det är inget krav, men kan vara bra vid behov.

Ja, vid tömning.

För att rymma åtta olika avfallslag på ett smidigt sätt.

Åtta olika: plast, papper, metall, ofärgat glas, färgat glas, tidningar, restavfall och matavfall.

Ett sopkärl med fyra fack där olika material kan sorteras.

Nej.

👉 Det är vår lösning på ett lagkrav om fastighetsnära insamling.

Vissa kommuner har till exempel upp till sju olika kärl. Vi har valt två fyrfackskärl som är användarvänliga.

De ska stå så att de är lättillgängliga vid tömning:

• Ställ kärlet så att handtag är vänt ut mot vägen
• Placera kärlet max 1,5 meter från vägkanten
• Säkerställ att kärlet inte är fastfruset och är fritt från snö och is eller andra hinder som kan försvåra tömning

Två fyrfackskärl.

Tillsammans rymmer de åtta olika avfallsslag.

De vanligaste förpackningarna:

• plast
• papper,
• metall,
• ofärgat glas
• färgat glas
• tidningar

Samt det vi har sedan tidigare: matavfall och restavfall.

Utrullningen startar i månadsskiftet oktober/november 2026.

Du får information i god tid innan det är dags hos dig.

Fastighetsnära insamling är ett lagkrav från 1 januari 2027 – men kan lösas på olika sätt.

I vissa kommuner används flera separata kärl – ibland upp till sju stycken.

I Mora, Orsa och Älvdalen har vi valt två användarvänliga fyrfackskärl som gör det enklare i vardagen.

• Ställ kärlet så att handtag är vänt ut mot vägen
• Placera kärlet max 1,5 meter från vägkanten
• Säkerställ att kärlet inte är fastfruset och är fritt från snö och is eller andra hinder som kan försvåra tömning

Matavfallspåsar av papper ingår i ditt abonnemang. Tidigare har vi distribuerat påsarna via livsmedelsbutiker och ÅVC. När vi inför fyrfackskärlen ändras detta och du beställer nya påsar genom reglaget på handtaget ditt fyrfackskärl.

Om det sker någon enstaka gång att förpackningar inte ryms så kan du alltid lämna dem till våra återvinningscentraler. Restavfall kan du istället lämna i säck vid ordinarie tömning mot en mindre kostnad.

Sker det återkommande under en längre period så kommer det gå att välja extrakärl för restavfall, pappersförpackningar och plastförpackingar som töms vid den ordinarie tömningen.

Ja, alla hushåll har en (lagstadgad) skyldighet att sortera sitt avfall. Det innebär i det här sammanhanget att sortera ut matavfall, förpackningar och returpapper från restavfallet.

Insamlingspersonalen kommer lyfta på locket varje gång kärlen töms och gör då en snabb kontroll för att se att det är rätt sorterat. Det är viktigt då hela lasset annars kan förstöras. Första gången gör vi en notis och informerar dig om vad som blivit fel. Om det sker igen eller om det är grovt fel debiterar vi en felsorteringsavgift.

Två fyrfackskärl blir ca 1,6 m i bredd vilket kan jämföras med 1,2 m idag för mat- och restavfallskärlen, så det blir lite bredare än idag.

Men vi behöver också jämföra med alternativen för den nya insamlingen. Vi har tittat på många olika lösningar innan fyrfackskärlen beslutades. Att till exempel ha fyra tvåfackskärl hade t ex behövt 2,6 m. Och tänk att ha sju ’enfackskärl’! Av alla möjliga lösningar som finns idag (och uppfyller lagkravet om att sju avfallsslag ska samlas in fastighetsnära) så är fyrfackskärlen den minst utrymmeskrävande lösningen.

Nej, indelningen är samma för alla hushåll. Tanken är att det ska räcka till för ett ’normalt hushåll’. Men vi förstår såklart att det finns stor variation i hur mycket man har av respektive avfallsslag.

När vi bestämt hur stort varje fack ska vara så har vi dels tittat på erfarenheter från andra kommuner med fyrfackskärl men också antagit att en del av det som idag felsorteras ska hamna rätt. För de som har väldigt lite eller mycket avfall så finns det lösningar om att t ex dela kärl med en granne eller beställa extra kärl (eller säck om det är vid enstaka tillfällen). Tilläggstjänster och avgifter finns i respektive kommuns avfallstaxa.

Vi har undersökt och utvärderat flera olika insamlingssystem. Fyrfackskärlen är den lösning som bäst uppfyller våra kriterier, där vi bland annat viktat användarvänlighet och beprövad erfarenhet högt. Det finns många andra kommuner runt om i Sverige som haft fyrfackskärl sen många år, och förutom att kunderna generellt sett är väldigt nöjda så brukar även utsorteringen bli mycket bättre.

Nej. Fyrfacksfordonen har separata fack som håller materialen åtskilda hela vägen.

Hela kärlet med alla fyra fack töms vid ett och samma lyft, och varje fack har separata, fysiskt åtskilda motsvarande fack i fyrfacksfordonet. När det sen töms så tömmer man ett fack i taget och på så vis hålls allt åtskilt hela vägen

Ja, med bakgrund i det uppdrag vi och alla Sveriges kommuner har från regeringen fått så ska vi hämta förpackningar på samma sätt som mat- och restavfall. Har du egna kärl idag så kommer de ersättas med två nya fyrfackskärl. Det finns dock möjlighet att dela kärl med en granne (intilliggande fastighet) under förutsättning att allt avfall ryms.

Det går att beställa extra kärl och/eller extra tömning.

Ja, vid tömning.

De ska stå så att de är lättillgängliga vid tömning:

• Ställ kärlet så att handtag är vänt ut mot vägen
• Placera kärlet max 1,5 meter från vägkanten
• Säkerställ att kärlet inte är fastfruset och är fritt från snö och is eller andra hinder som kan försvåra tömning

I standardabonnemanget töms kärl 1 en gång i månaden och kärl 2 två gånger i månaden.

Kärl 1 innehåller 

• Restavfall: 130 liter
• Plastförpackningar: 200 liter
• Metall: 20 liter
• Tidningar: 20 liter

Kärl 2 innehåller 

• Ställ kärlet så att handtag är vänt ut mot vägen
• Placera kärlet max 1,5 meter från vägkanten
• Säkerställ att kärlet inte är fastfruset och är fritt från snö och is eller andra hinder som kan försvåra tömning

Om det sker någon enstaka gång att förpackningar inte ryms så kan du alltid lämna dem till våra återvinningscentraler. Restavfall kan du istället lämna i säck vid ordinarie tömning mot en mindre kostnad.

Sker det återkommande under en längre period så kommer det gå att välja extrakärl för restavfall, pappersförpackningar och plastförpackingar som töms vid den ordinarie tömningen.

Ja, alla hushåll har en (lagstadgad) skyldighet att sortera sitt avfall. Det innebär i det här sammanhanget att sortera ut matavfall, förpackningar och returpapper från restavfallet.

Insamlingspersonalen kommer lyfta på locket varje gång kärlen töms och gör då en snabb kontroll för att se att det är rätt sorterat. Det är viktigt då hela lasset annars kan förstöras. Första gången gör vi en notis och informerar dig om vad som blivit fel. Om det sker igen eller om det är grovt fel debiterar vi en felsorteringsavgift.

Nej. Fyrfacksfordonen har separata fack som håller materialen åtskilda hela vägen.

Hela kärlet med alla fyra fack töms vid ett och samma lyft, och varje fack har separata, fysiskt åtskilda motsvarande fack i fyrfacksfordonet. När det sen töms så tömmer man ett fack i taget och på så vis hålls allt åtskilt hela vägen

Det går att beställa extra kärl och/eller extra tömning.

Bättre återvinning och enklare vardag.

Erfarenheter fån andra kommuner visar att sorteringen ökar och att fyrfackskärlen är användarvänliga.

Ja, flera andra kommuner använder redan fyrfackskärl – och sorteringen har ökat sedan de infördes.

Lite mer sortering – men mindre transport.

För att det är ett lagkrav. – och för att återvinningen ska öka.

Lämnar på återvinningscentral eller lättillgänglig insamlingsplats.

Lämnar på återvinningscentral.

Lämnas i textilinsamlingen på återvinningscentralen.

Lämnar på återvinningscentral.

Lämnar på återvinningscentral.

Är du osäker: använd sorteringsguiden i Nodava-appen som finns här. 

Ja, enligt lagkravet.

Matrester och organiskt avfall.

Sådant som inte går att återvinna, till exempel blöjor.

Färgat för sig och ofärgat för sig.

Konservburkar och aluminiumförpackningar.

Kartonger, mjölkpaket, papperspåsar.

Tömd och vid behov snabbt sköljd räcker.

Plastförpackningar – inte plastprylar.

För att rymma åtta olika avfallslag på ett smidigt sätt.

Åtta olika: plast, papper, metall, ofärgat glas, färgat glas, tidningar, restavfall och matavfall.

Det blir restavfall och går oftast till förbränning – och återvinns alltså inte.

Det skickas vidare till återvinning och blir nya produkter.

Ja – det blir enklare att sortera och då återvinns mer.

Saker som inte haft en produkt i sig, till exempel leksaker eller kastruller.

Det som varit runt något – till exempel plastförpackningar, kartonger, glasburkar.

Lagkravet innebär att förpackningar ska samlas in nära bostaden.

👉 Därför går man bort från det systemet.

Det kan påverka både återvinningen och arbetsmiljön.

👉 Därför är det viktigt att sortera rätt.

Vid återkommande felsorterning kan felsorteringsavgift tillkomma.

Större emballage kan fortsatt lämnas på återvinningscentralen samt lättillgängliga insamlingsplatser.

Återvinningscentralerna finns kvar som idag.

Nej.

Det räcker att tömma dem och vid behov skölja snabbt.

De vanligaste förpackningarna:

• plast
• papper,
• metall,
• ofärgat glas
• färgat glas
• tidningar

Samt det vi har sedan tidigare: matavfall och restavfall.

Ja, det är ett långsiktigt system.

Det är ett lagkrav. Lösningen med fyrfackkärl är beslutad i respektive kommunfullmäktige.

För att lagkravet träder i kraft 1 januari 2027.

Ja, enligt lag.

Nej, hanteringen förändras inte på det sättet.

Det är en vanlig känsla vid förändring.

Kärlen tillhör fastigheten.

Det blir restavfall och går oftast till förbränning – och återvinns alltså inte.

Det som varit runt något – till exempel plastförpackningar, kartonger, glasburkar.

Då uppfylls inte lagkraven och mindre material kan återvinnas.

Att mer avfall ska återvinnas istället för att brännas. Att fler förpackningar ska återvinnas och få nytt liv istället för att hamna i restavfallet och gå till förbränning.

För att varje kommun väljer hur de vill lösa det praktiskt. I Mora, Orsa och Älvdalen har respektive kommunfullmäktige beslutat om fyrfackskärl.

Ja, samma lag gäller i hela Sverige från 1 januari 2027.

Att alla hushåll ska kunna sortera sina förpackningar nära bostaden.

Läs mer här. 

Lagkravet innebär att förpackningar ska samlas in nära bostaden.

👉 Därför går man bort från det systemet.

Nej.

Avfallet hanteras på samma sätt som idag – men sorteras bättre.

Nej – tvärt om!

I början kan det kännas nytt.

👉 Men det blir enklare att sortera enklare när vi slipper åka iväg med förpackningar till återvinningsstationerna och istället kan sortera dem hemma.

Ja, om det finns egna avfallskärl.

Det kan påverka både återvinningen och arbetsmiljön.

👉 Därför är det viktigt att sortera rätt.

Vid återkommande felsorterning kan felsorteringsavgift tillkomma.

Nej, oftast inte.

Matavfall sorteras redan idag och det som läggs i kärlen behöver bara vara tömt och vid behov snabbt sköljt.

Förpackningar ska sorteras hemma när Närsorterat införs. Därför kommer återvinningsstationerna inte finnas kvar som alternativ för förpackningar. Däremot blir ett fåtal av dem kvar som lättillgängliga insamlingsplatser för större förpackningar och emballage.

Matavfallspåsar av papper ingår i ditt abonnemang. Tidigare har vi distribuerat påsarna via livsmedelsbutiker och ÅVC. När vi inför fyrfackskärlen ändras detta och du beställer nya påsar genom reglaget på handtaget ditt fyrfackskärl.